Prolog
Efter 101 dagar, 11 länder, 22 timmar flyg, 274 timmar tåg, 148 timmar buss och 22 000 kr fattigare är vi hemma i granna Gränna igen.
Vår resa som gick i princip felfritt var helt enkelt underbar!
Här står vi utanför Eriks dörr på Brahegatan.
Här följer några utmärkelser:
Eriks favoritland:
Kina
Motivering:
Det var verkligen Mittens Rike.
Simons favoritland:
Laos
Motviering:
För att baguetter och vattenfall är underbara.
Erik & Simons favoritstäder:
1. Hongkong
2. Beijing
3. Singapore
Största överraskningen:
Ulan Bator, Mongoliet
Största utropstecknet:
Musjakten i Phnom Penh!
Största frågetecknet:
Varför håller killar i Indien händer när indisk lag förbjuder homosexualitet?
Ett stort tack till:
Alla som har läst och kommenterat bloggen, familjen Erixon/Rosén (för deras gäsfrihet i Hongkong), Mika (för att han lyckades hålla sig fräsch under hela Transsibiriska järnvägen), våra kära familjer och våra vänner Donken & KFC.
/Erik Alexander Östgren & John Simon Strömberg
De sista dagarna
Nu har vi avverkat den sista dagen av sight-seeing på vår fantastiska resa.
Vi satte oss i en autorickshaw på förmiddagen som tog oss runt i den indiska huvudstaden New Delhi.
Vår första stopp var India Gate. Den stora triumfbågen som står längs med paradgatan Ranjpath är ett minnesmärke över de 90 000 indiska soldater som dog under första världskriget.
Sedan stannade vi vid Bahaitemplet. Själva byggnaden är formad som en lotusblomma. Inuti helgedomen får man inte ha på sig skor och det är inte tillåtet att prata i den extremt lyhörda salen.
När det var dags för avfärd mot platsen där Gandhi blev skjuten fick vi punktering. Vår rickshawförare fick ta fram domkraften i form av en pinne och smutsa ner sin händer lite.
Vi kom iväg men vår förare visade sig ha bättre kunskaper i att byta däck än lokalsinne, av denna anledning fick vi aldrig se platsen där nationens fader dog.
På fredag förmiddag lyfter planet som ska ta oss västerut, tillbaka till Europa och tids nog till vår kära hemstad - Gränna.
En summering av resan kommer komma i ett blogginlägg som publiceras på lördag.
/Ulf & Lena
24 Karat
Gyllene templet i Amritsar är sikhismens heligaste plats.
Templet är klätt i 750 kilo guld och är precis som religion själv en blandning av islam och hinduism.
För att få komma in på tempelområdet måste man ta av sig skorna och bära huvudbonad. Således sparkade vi av oss skorna och drog på oss våra nyinköpa bandanas.
Atmosfären var avkopplande. Att sitta ner vid vattnet som omringar det gyllene templet var ett skönt avbrott från det annars påfrestande Indien.
/Au & H2O
Taj Mahal
"The ebmodiment of all things pure" - Rudyard Kipling
Under några småkyliga morgontimmar i Agra begav vi oss till en av resans höjdpunkter - Taj Mahal.
Palatset som är byggt i marmor reflekterade de första solstrålarna och i den disiga morgonluften spreds en nästan mystisk stämning.
Det var kejsare Saha Jahan som år 1631 lät bygga Taj Mahal till sin favorithustru Mumtaz Mahals ära, när hon dog i barnsäng då hon födde deras fjortonde barn. 22 år senare stod gravpalatset färdigt.
Taj Mahal har blivit framröstat till ett av världens moderna sju underverk.
/Bank & Niva
Blåa skyar och berg i sikte
Vår tid i Nepal har varit väldigt blandad. När vi först kom hit kände vi framförallt lättnad över att ha lämnat det häktiska Indien bakom oss. Atmosfären är mer avslappnad, och helt plötslig kunde vi njuta av västerländsk mat igen.
Första dagen tog vi oss till Pokhara, en mysig liten stad som fungerar som utgångspunkt om man vill göra en vandring i området Anapurna i Himalaya. Miljön var storslagen med det heliga berget Machapuchare (även kallad Fish-tail) som speglas i Pehwasjön vid Pokhara.
Vi bestämde oss för en fyradagarsvandring, och fyllda av förväntan gav vi oss ut i de fantastiska bergen med vår guide Yam.
Lyckan blev dock inte långvarig. Redan efter första dagen, då vi efter en ganska jobbig stigning hade kommit ungefär 2 000 meter över havet, drabbades Simon av en förmodad matförgiftning och tillbringade natten på och över toaletten. Detta innebar slutet på vår utflykt, och med steg tunga av besvikese vände vi åter mot Pokhara.
Efter en dags återhämtning på hotellet forsätte resan mot Kathmandu. Men innan avfärden var vi uppe i ottan och skådade soluppgången över Himalaya - en storslagen syn.
Simon med Anapurnaområdet i bakgrunden.
Väl i Kathmandu fortsatte problemen förfölja oss. Erik drabbades av magsjuka och missade nästan all sightseeing i staden förutom Durbartorget.
Alena besteg Simon det lilla berget i staden där stupan (buddhistisk helgedom) Swayambunath är belägen. Omringad av rökelse och apor kunde han njuta av en fin utsikt över Kathmandu.
/Staffan & Apelgrå
Indien
Efter att ha spenderat fyra dagar i Singapore var vi väl medvetna om att nästa destination, Calcutta, Indien, skulle bli annorlunda.
Men att landa i Indien var som att landa på en annan planet. Folket, strukturen, levnadsstandarden, tempot och mentaliteten var alla raka motsatser till det vi hade upplevt i utopialiknande Singapore.
Man kan se spår av den britiska kolonialtiden i Culcutta. De brittiskinspirerade taxibilarna, stora eleganta kolonialbyggnader - inte minst Victoria Memorial som var en positiv och vacker överraskning, engelskan och spåren av infrastruktur.
Tyvärr hjälper britternas tidigare ansträngningar föga i dagens Calcutta som består av 15 miljoner invånare, var av en skrämmande stor del lever i fattigdom. Under våra promenader på Calcuttas smutsiga och nedskräpade gator träffade vi ständigt på tiggare, hemlösa och till synes döende männikor.
Flower Market i Calcutta.
Nu är vi i en av Indiens och hinduismens heligaste städer - Varanasi.
Staden som ligger vid Ganges strand är tät, livlig och präglad av dess religösa innebörd. Här kan man i de täta gränderna nära floden även finna lugn och utrymme för sig själv.
Vi gav oss ut med en båt på Ganges i soluppgånen.
Folk badade, kläder tvättades, bål brann, riter utfördes, samtidigt som en majestätisk sol steg över den heliga staden Varanasi.
En lite småtrött Simon på Ganges.
/Erik & Simon
Småländska Singapore
Nu när vi befinner oss i Singapore är vi så lång bort från Sverige som vi kommer komma under den här resan. Passande nog bestämde vi oss för att för en förmiddag återvända till vårt älskade hemland. En tunnelbana och en buss från vårt hotell fann vi en småländsk oas här i fjärran östern - IKEA.
Lyckan var påtaglig när vi strövade runt i tvåvåningsvaruhuset, där allt såg ut preics som hemma. Vi var omringade av Sultan, Billy, Malm, Ordning och Poäng och vi kände Ingvar Kamprads ande vaka över oss.
Som grädde på moset visade sig varuhuset leva upp till de rykten vi hade hört om möjligheterna att köpa svenska livsmedel. Sällan har en sillburk, lite knäckebröd och Kalles kaviar skänkt så mycket glädje!
Lunch intogs givetvis i IKEA-restaurangen, där det dagen till ära blev tio kötbullar med kokt potatis, brunsås och ingonsylt. Förrätten bestod av en klassisk femkronorskorv.
Efterräten behöver ingen närmare beskrvning än bilden nedan...
/Grundtal & Lagan
Kul som i KL
Vi landade i Kuala Lumpur fredagen den andra oktober.
Det är få städer som har överraskat så positivt under resan. Trots att man kände sig minst sagt handikappad som fotgängare här i Malaysias huvudstad, kunde vi återigen känna att det fanns struktur i världen.
Det som Kuala Lumpur är mest kännt för är världens högsta tvillingbyggnad, Petronas Twin Towers, som mäter otroliga 452 meter över marken. Detta landmärke har inspirerats av den muslimska arkitekturen och man kan återfinna ett flertal symboler från islam i konstruktionen av de båda tornen.
Tyvärr tog sjukdom överhand på Erik och han blev sängliggande på vårt hotellrum, som liknade en cell, under fyra dagars tid. Ett läkarbesök och några magiska piller senare börjar han dock bli sig lik. Det var dagar då han knappt åt någonting, men nu har han återfunnit aptiten och klämmer med glädje i sig en Zingerburgare från Kentucky Fried Chicken.
Under Eriks sjukdom så strosade Simon runt solo på de svårorigenterade gatorna, och insåg att även den till synes perfekta staden Kuala Lumpur har kontraster. På grund av den stora invandringen från olika delar av Asien så består staden av små områden där kulturer, mat och puls skiljer sig mycket från varandra. Det som gör staden speciell är att var man än befinner sig kan man se de väldiga tvillingskraporna.
Under den sjunde dagen i Kuala Lumpur var vi båda ute på gatan igen tillsammans. Vi besökte TV-tornet Menara KL, 421 meter högt. På 276 meters höjd stannade hissen vid utsiktsdäcket där vi hade en panoramavy över hela Kuala Lumpur.
/Erik & Simon
Phnom Penh
De senaste dagarna har spenderats i Kambodjas huvudstad Phnom Penh, en stad som i stor utsträckning är märkt av sitt ohyggliga förflutna. Under de komunistiska Röda Khmererna, med Pol Pot i spetsen, iscensattes histories kanske värsta folkmord. En tredejedel av den kambodjanska befolkingen dog under "Demokratiska Kampucheas partis" fyraåriga styre.
Det här är fängelset Toul Sleng, även kallat S-21
Vi har besökt Toul Sleng, som fungerade som fängelse, förhors- och tortyranläggning för alla de som ansågs "icke-önskvärda", samt Choeung Ek och dödens fält där tusentals männsikor avrättades. För att framtida generationer ska minnas vad som pågick mellan 1975 och 1979 har här uppförts en buddistisk stupa, fylld med kranier från några av de offer man har funnit i massgravarna.
Stupan vid "dödens fält" Choeung Ek
Stupans makabra innehåll
Det har varit den helt klart dystraste anhalten på resan. Men vi ser ljuset i söder.
/Simon & Erik
Angenäma Angkor & sega Siem Reap
Nu har vi korsat gränsen till land nummer sju på vår resa - Kambodja.
Efter det bergiga Laos slogs vi av det flacka landskap som bredde ut sig i samtliga väderstreck, och fattigdomen som verkligen var påtaglig.
Resan från Bangkok till Siem Reap gick nästan för lätt, till ett minst sagt överkomligt pris. Tyvärr imponerade inte staden när vi väl anlände. Som tur är finns här dock en attraktion som bär upp Siem Reap, kanske hela Kambadja: Ruinstaden Angkor, även kallad världens åttonde underverk.
Erik vid Prasat Kravan
Huvudstaden i det gamla Khmerriket var större än vi hade kunnat föreställa oss, och vår privata tuk-tukförare tog oss till flertalet gamla tempel och palats. Kronan på verket var det magnifika Angkor Wat, ett hindusikt tempel som bygdes av en khmerkung under 1100-talet.
Här är vi framför Angkor Wat
Vi var onekligen mycket imponerande, och ångrade inte att vi hade betalat den ohyggligt höga entréavgiften på $20!
Simon hoppar på baksidan av Angkor Wat
Fortsätt kommentera, det uppskattar vi!
/Simon & Erik
Lugna Luang Prabang
Laos går från klarhet till klarhet. Luang Prabang, en idyllisk småstad i de norra delarna av landet, landade rakt i våra hjärtan. Lugnet, de pittoreska byggnaderna, och det vackra omgivande landskapet - allt påminner om det småstadsliv vi är vana vid. Att det är ett av UNESCOs världsarv förvånar oss inte.
Den första utflykten vi gjorde tog oss till vattenfallet Tat Kuang Si, ungefär 1 timmas bilresa från staden. Det natursköna området, tillsammans med bassänger att bada i, var en uppfriskande upplevelse.
Huvudmålet för vår vistelse i Luang Prabang var djungeltrekking. Tillsammans med ett holländskt par och två entusiastiska, lokala guider gav vi oss ut i den laotiska vildmarken.
Efter sex timmars effektiv vandring kom vi upp till vår lägerplats, en hmongby på toppen av ett berg. Med en fantastisk utisikt över det grönklädda landskapet, ett samhälle orört av civilisationen. Endast solnedgången, som satte skyarna i brand, var värd den tunga stigningen uppför berget.
Erik och några av barnen i Hmongbyn.
Efter en lång, skön nattsömn tog vi oss ner igen. Badet i det lilla vattenfallet vid bergets fot var värt det.
Vi avlutade vår tvådagarsvandring med lätta steg genom byar, risfält och längs med uttorkade flodfåror.
Sista kvällen i Luang Prabang besteg vi berget som ligger mitt i staden. Solnedgången över den vackra staden blev en värdig avslutning på vistelsen i Laos före detta huvudstad.
Esteban: "Shit happens - more often if you are stupid."
/Erik & Simon
Vågor i Vang Vieng
Vientiane må vara den lugnaste huvudstaden vi sett än så länge med skandinaviska bagerier och svenska pizzerior.
Vang Vieng däremot hade åtskilligt att bjuda på - djupa grottor, avslappnad atmosfär, god mat, "Friends" och tubing.
Den 14 kilometer långa promenaden på den gröna landsbygden, omgiven av spetsiga kalkstensberg, var en otrolig upplevelse.
Tubingen var det vi hade hört mest om innan vi kom till Vang Vieng. Det var en färd på floden Nam Song i en ring med en flodbank täckt av barer och vattenlekar.
/Marcus Antonius & Titus Pullo
Vientiane må vara den lugnaste huvudstaden vi sett än så länge med skandinaviska bagerier och svenska pizzerior.
Erik framför Patuaxi i Vientiane
Vang Vieng däremot hade åtskilligt att bjuda på - djupa grottor, avslappnad atmosfär, god mat, "Friends" och tubing.
Den 14 kilometer långa promenaden på den gröna landsbygden, omgiven av spetsiga kalkstensberg, var en otrolig upplevelse.
Tubingen var det vi hade hört mest om innan vi kom till Vang Vieng. Det var en färd på floden Nam Song i en ring med en flodbank täckt av barer och vattenlekar.
/Marcus Antonius & Titus Pullo
Bangkok
För första gången sedan Moskva klev vi ombord på ett flygplan. Flight FD3725 tog oss från Saigon till Bangkok.
Den thailändska huvudstaden är en blandning av kultur genom palats, tempel och täta marknader i väst och skinande skyskrapor och hetsiga affärskvarter i öst.
Det mest imponerande vi såg under fredagens stadsvandring var Wat Pho, med sina 46 meter i längd och 15 meter i höjd är det Thailands största liggande Buddha.
Vi besökte även det före detta kungliga palatset. Där fick vi låna kläder, då shorts och linne inte ansågs vara anständig klädsel.
Under lördagen såg vi bland annat Segermonumentet, det 309 meter höga Baiyoke II och vandrade omkring bland stora och smått röriga shoppingcentrar.
För första gången sedan Moskva klev vi ombord på ett flygplan. Flight FD3725 tog oss från Saigon till Bangkok.
Den thailändska huvudstaden är en blandning av kultur genom palats, tempel och täta marknader i väst och skinande skyskrapor och hetsiga affärskvarter i öst.
Det mest imponerande vi såg under fredagens stadsvandring var Wat Pho, med sina 46 meter i längd och 15 meter i höjd är det Thailands största liggande Buddha.
Vi besökte även det före detta kungliga palatset. Där fick vi låna kläder, då shorts och linne inte ansågs vara anständig klädsel.
Under lördagen såg vi bland annat Segermonumentet, det 309 meter höga Baiyoke II och vandrade omkring bland stora och smått röriga shoppingcentrar.
/Simon & Erik
Superlativens Saigon
I går anlände vi, efter ännu en tur i de spännande liggbussarna, till Vietnams största stad, Ho Chi Mkinh-staden. Efter de sömniga dagarna på stranden i Nha Trang kändes pulsen i Saigon, som staden fortfarande kallas av alla, välkommen.
Staden visade sig överträffa våra förväntningar.
I går besökte vi Återföreningspalatset, som under vietnamkriget fungerade som presidentpalats för sydvietnameserna. Palatset visade sig vara en imponerande symbol över Sydvietnams och USAs krossade drömar och förhoppningar. Tomheten och tystnaden låg tung över byggnadskomplexet, samtidigt som vi slapp det förfall och dåiga underhåll, som tidigare har gjort oss besvikna.
Idag åkte vi på en guidad tur och utforskade det enorma tunnelsystem som ligger några kilometer utanför Saigon. Det hemliga undergjordiska systemet, som totalt är ofattbara 200 kilometer långt, tjänade till att göra USAs kamp mot Vietcon omöjlig.
Att dessutom kunna njuta av nygrillade köttbitar med ris för 7 kronor i de lokala gatuköken, gjorde att Saigon kunde tillfredställa våra magar såväl som våra hjärtan.
Under gårdagen anlände vi, efter ännu en tur i de spännande liggbussarna, till Vietnams största stad, Ho Chi Minh-staden. Efter de sömniga dagarna på stranden i Nha Trang kändes pulsen i Saigon, som staden fortfarande kallas av alla, välkommen.
Till vår glädje överträffade Saigon våra lågt ställda förväntningar på vietnameisiska städer.
I går besökte vi Återföreningspalatset, som under Vietnamkriget fungerade som presidentpalats för sydvietnameserna. Palatset visade sig vara en imponerande symbol över Sydvietnams och USAs krossade drömmar och förhoppningar. Tomheten och tystnaden låg tung över byggnadskomplexet, samtidigt som vi slapp det förfall och dåiga underhåll, som tidigare har gjort oss besvikna här i Vietnam.
Erik framför Återföreningspalatset
I dag åkte vi på en guidad tur och utforskade det enorma tunnelsystem som ligger några kilometer utanför Saigon. Det hemliga undergjordiska spindelnätet, som totalt är ofattbara 200 kilometer långt, tjänade till att göra USAs kamp mot Viet Cong omöjlig.
Simon leker FNL-soldat
Att dessutom kunna njuta av nygrillade köttbitar med ris för 7 kronor i de lokala gatuköken, gjorde att Saigon kunde tillfredställa våra magar såväl som våra hjärtan.
Simon avnjuter en utsökt måltid på en av Saigons många gatukök
/Simon och Erik
1 Månad
I dag jubilerar vi en månad på resande fot.
Efter konstant regn under gårdagens resa i sovbussen vågade ingen av oss hoppas på att molnen skulle skingra sig.
Men när vi nådda Nha Trang tidigt i morse reste sig solen i rask takt över det Sydkinesiska havet.
Vi ska vi stanna här i Nha Trang under några dagar, sedan bär det av mot Ho Chi Minh City.
Erik kan vara stand-in till Daniel Craig vilken dag som helst.
Tack för alla kommentarer. Fortsätt lämna spår efter er på vår blogg!
/Simon & Erik
Good morning Vietnam!
Om Hongkong är himmelriket så är kanske Hanoi Hades och resan till Vietnams huvudstad färden över Styx. I alla fall kändes det lite så när vi först anlände hit. Resan som egentligen inte var så lång tidsmässigt,tidsmässigt, 32 timmar, bestod av åtta olika etapper i olika fordon.
Bristen
Om Hongkong är himmelriket så är kanske Hanoi Hades och resan till Vietnams huvudstad färden över Styx. I alla fall kändes det lite så när vi först anlände dit på lördagseftermiddagen. Resan som egentligen inte var så lång tidsmässigt, 32 timmar, bestod av åtta olika etapper i åtta olika fordon.
Tröttheten var en faktor som påverkade första intrycket av mopedälskarnas Mecka.
Vi tog in på ett hotell som är rekommenderat av Lonely Planet. Vi stämde inte in i deras lovprisning och bytte till ett annat för halva priset. Receptionisten som vi hyrde rummet av kunde lätt misstas för att gå på ett antal olika droger.
Under vår dag av sight seeing i Hanoi så vandrade vi mest planlöst runt och såg Ho Chi Minhs mausoleum, strosade runt lite i Litteraturtemplet och besökte Militärmuséet.
"Må' gott. Dä ä' jättebra!"
Måndagen och tisdagen spenderade vi på en båt i Ha Long Bay, ett av UNESCOs världsarv.
Det var mycket vackert och när man inte såg en båt i närheten så kom man väldigt nära till ett inre lugn. Vår gapiga guide avbröt den lugnande färden genom att säga "Skus Mhi!" (Excuse Me) med jämna mellanrum.
Vi vandrade i grottor, paddlade kajak, åt god mat och tog ett varmt morgondopp i viken.
En mycket lyckad utflykt tyckte vi båda.
"Erik expects that every man will do his duty"
Nu är vi i Hué, 14 timmar med buss söder om Hanoi. Vi åkte med en sovbuss - en ny upplevelse som vi snart kommer att få uppleva igen. Redan i morgon flyr vi nämligen staden som också besitter ett världsarv, dock inte av samma rang som Ha Long Bay. Citadellet var inte så imponerande som vi hade hoppats på.
Nästan som 121:an
/Erik och Simon
Himmelriket Hongkong
Efter en rikitgt behaglig resa, som vi avnjöt i en sovkupé tilsammans med en mjuk, jobbig unge och hans far, anlände vi den 23:e till Hongkong. Där blev vi upphämtade av vår värdinna, Linn Erixson, som lotsades oss till det som skulle vara vårt hem de kommande dagarna. Och vilket hem det var... Eller vad sägs som en takvånng med privat toalett och framförallt: egen terass med utsikt över Hongkongs skärgård?
De följande dagarna tillbringades med att utforska alla Hongkongs ansikten:
Första dagen njöt vi av en av världens mest berömda skylines, åkte med anrika Star Ferry, promenerade runt i ett av jorden mest dynamiska finansiella centrum, åkte i världens längsta rulltrappa, och tog hissen upp till den 43:e våningen i den arktiktoniskt utsökta byggnad som Bank of China har som högkvarter.
Den tredje dagen bjöd på något vi definitift inte hade förväntat oss i en världsmetropol som Hongkong, nämligen hajk! Den 12 km långa promenaden tog oss genom ett vindlande landskap som stundltals likande de svenska fjällen, stundtals den tropiska regnskogen. Här njöt vi också av resans hittils kanske skönste ögonblick, när vi fick springa ut i havet från en alldedes öde, vit sandstrand, trötta efter vandring i den 35 gradiga värmen.
Vår privata strand under en förmiddag
Ett stort tack måste naturligtvis tilldelas Anita, Sonny, Alex och Linn som gjorde vår vistelse i Hongkong så lyckad. Vi blev bortskämda med överdådiga frukostar, utökta middagar, privat chaufför och reseguide, och, framförallt, ett väldigt trevligt sällskap!
Hongkongs världsberömda skyline
We're not a toy - We're in Hanoi!
/Cheng & Kim
En förbannad morsa och 6000 soldater
Nu har vi förflyttat oss skonade från missöden från Beijing till Xi'an.
Med hjälp av tunnelbana och taxi tog vi oss til den östra tågstationen i Beijing. Den flygplatsliknande byggnaden var den största stationen vi någonsin sett.
Vi intog våra platser i klassen hard seat efter en liten platsdispyt med den gula flöjtspealande morsan som vägrade inse att vi varken pratar eller förstår jordens sörsta språk.
När luftkonditionering äntligen slogs på och vagnarna sakta började röra på sig så var ett leende nära till hands.
Det enda som kanske skulle kunna uppfattas som ett problem var de kedjerökande kineserna och de högst obekväma sätena, som vi inte suttit på för sista gången...
Tidigt i morse anlände vi i Xi'an uppmötta av välkomstkomitén som representerade Shuyuan, vårt nuvarande hem.
Efter en tupplur, biljettbokning och frukost tog vi bussarna ut ur staden och beskådade Terrakottaarmén.
Här står Erik uppställd för strid i kejsare Qin Shihuangs namn.
Det var en enastående syn, som väl var värt det höga inträdet. Nedgrävt i marken står 6000 soldater i stridsformation som vaktar skaparen av det enade Kina: Qin Shihunag. Kejsarens gravtempel ska tagit 700'000 arbetare 39 år att färdigställa, något som man förstår när man ser att varje soldat har individuella ansikten och kläder.
Gå inte på kafé, se en terrakottaarmé!
/Erik & Simon
Bekymmerslösa Beijing
Den sista heldagen i Beijing har lidit mot sitt slut. Vilket betyder att det är dags för någon slags sammanfattning av den här delen av resan.
Under de två senaste dagarna har vi sett Sommarpalatset, Fågelboet, Himmelska Fridens Torg, Himlens Tempel, Silk Market och Simon hann även sticka in till Maos mausoleum. Andledning till att Simon var ensam om besöka Mao var att Erik hade på sig ett linne, vilket inte är tillåtet i ordförandens närhet.
Simon triumferar framför redan klassisk olympisk mark.
Under de sista dagarna har vi börjat använda ett nytt transportmedel, tunnelbana. Och vi är båda överens om att Beijings tunnelbana ligger några spårlängder före både Stockholms och Moskvas.
Här gör Erik "sälen" vid Himlens Tempel.
När vi besökte Silk Market så hände något mycket speciellt. Simon blev bokstavligen inputtad i ett stånd av en hetsig försäljerska som ansåg att alla knep är tillåtna för att sälja snygga kopior av märkeskläder.
Vi är väldigt nöjda med våra dagar i Beijing. Allting har flutit på utan bekymmer och chansen finns ju att vi återvänder hit en vacker dag.
Erik lättar av glädje från marken på Himmelska Fridens Torg.
Nu drar vi vidare mot nästa etappmål, Xi'an.
/Simon & Erik
Muren
Idag hade vi en punkt på agendan, Kinesiska Muren.
Vi hade uppstigning i ottan för att kunna infinna oss på turistbussen, som inte var anpassad för folk som är över 180 cm.
Den tog oss till foten av de gräsklädda bergen, som muren slingrar sig över. Vi fortsatte till fots uppför berget och tog direkt en paus för en underbar frukost på ett av den nya världens sju underverk.
Vandingen över muren var cirka 10 km lång. Hur muren slingrade sig över bergen med branta kanter på båda sidorna var vackert. Vi frågade oss ett antal gånger hur man kan ha byggt detta mästerverk.
Sträckan på muren över bergen var påfresande i och med att vi både vann och förlorade höjdmeter hela tiden. Men varken trötthet eller regndropparna som började falla kunde störa vårt humör denna dag.
Vi avslutade med lite pinnätande av inhemsk mat innan bussen tog oss tillbaka till huvudstaden där vi nu laddar om inför äventyren som väntar oss i morgon.
/Erik & Simon
